Här finns verktyg och regler för att använda GIH:s logotyp.

Filformat, färgformat och grafik

Introduktion


Tycker du att det är krångligt med alla filformat som finns? Vad är de bra för och vad är skillnaden?

Vi har gjort en lathund för dig som behöver veta mer.

 


Filformat

Vanliga filformat

PNG: används både för digital grafik och fotografier och kan spara många olika kulörer. Eftersom filer kan sparas i valfri upplösning är formatet idealiskt för användning både på skärm och vid utskrift, det kan spara fotografier med hög kvalitet. Formatet kan till skillnad från jpg även lagra en alfakanal vilket användas till att göra valda delar av bilden transparenta. En png-fil kan ha en transparent (genomskinlig) bakgrund och kan med fördel monteras mot bakgrunder med perfekt resultat. Png används inte för tryck.

JPG: används främst till digitala fotografier och andra bilder, det kan spara många kulörer. Komprimerar mycket effektivt, men med kvalitetsförlust. Det kan inte sparas mer än en gång utan att tappa all kvalitet. En nackdel med jpg-formatet är att det inte kan spara alfakanaler eller transparenta områden i en bild.

WEBP: är ett nytt format som används främst för att möjliggöra snabbare hastighet vid webbsurfning. Formatet ger bilderna högre kompression än andra bildformat som exempelvis JPG och PNG, samtidigt som kvaliteten i bilden bibehålls. WebP stödjer dessutom, precis som PNG, alpha-kanaler och transparens, och WebP stödjer även animationer.

GIF: används främst för digitala animerade bilder, ej foton, det kan spara max 256 färger. Är föråldrat - användes tidigare för att komprimera bland annat fotografier för webben. Idag är png ett bättre alternativ för komprimering.

TIF: används för tryckproduktion och är egentligen fotot rätt upp och ner. Inga krusiduller, bara fotografiet. Alla program kan läsa det, både på Mac och i Windows. Om det sparas i tif blir det större filer, men komprimeringen (LZW) är icke-förstörande. Kvaliteten är med andra ord 100 procent intakt, jämfört med originalet.

EPS: används för tryckproduktion och är mest använt för objektbaserade bilder. Även eps-formatet kan innehålla både objektgrafik och pixelgrafik och är därför det filformat som är kompatibelt med i stort sett alla digitala bildbehandlings- och ritprogram. Eps-bilder går inte att publicera på webben, men används ofta för att lagra färdiga logotyper eller illustrationer skapade med objektgrafik. Bildobjekt kan infogas som logotyper, fotografiska bilder och illustrationer i dokumenten.

Komprimering av filer

Alla filer kan komprimeras, dock bör detta göras på olika sätt beroende på typ av fil. Komprimering används oftast av ett eller flera av följande skäl;

  • Att minska storleken på filer

  • För att säkerställa att alla filer som hör ihop också håller ihop

  • För att säkerställa att filer är autentiska och inte blivit manipulerade

All komprimering går ut på att packa ihop en fil eller samling av filer på ett effektivt sätt. De vanligaste komprimeringsformaten idag är ZIP (.zip) för både Windows och Mac-användare. Zip är ett icke förstörande filformat.

Fotografier kan komprimeras med jpeg. Jpeg är dock ett förstörande filformat vilket innebär att delar av bildinformationen tas bort för att minska filstorleken varje gång den sparas om.

Undvik försämring av filer

Om högsta kvalitet önskas så är det bäst att använda vissa filformat som inte försämrar kvaliteten: 

För webbproduktion - använd png eller gif. Låt den aldrig varit sparad som jpg på vägen, därför att jpg bara klarar omvandling i ett led.

För tryckproduktion bör bilden sparas som tif eller eps och aldrig ha varit sparad som jpg på vägen.

Färgformat


HEX: Färger angivna med hex-värden används till exempel för webbsidor och i program som Microsoft Word och PowerPoint. Detta för att ange färg på bakgrund och text. Färgvärdet består av tre teckenpar av nummer och/eller bokstäver (0-9 samt A-F). Hex har en talbas på 16 vilket innebär att man räknar från 0 – F. Alla hex-värden har sin motsvarighet i RGB-systemet.
Exempel: HEX #E1 91 2D (orange)

RGB: är en förkortning för färgerna rött, grönt och blått. RGB är det färgsystem som används vid inläsning av färgbilder framför allt på skärmar. Det har en större färgrymd än CMYK. RGB används även för att ange de färger en datorskärm återger. RGB-färger beskrivs med ett värde från 0-255 för varje färg.
Exempel: RGB R=225, G=145, B=45 (orange).

CMYK: är en färgmodell för fyrfärgstryck. Förkortningen står för Cyan (grönblå), Magenta (blåröd) och Yellow (gul), med tillägg av key colour (svart) för tillräcklig svärta. CMYK-färger beskrivs med en procentangivelse för varje färg.
Exempel: CMYK C=0, M=50, Y=100, K=0 (orange).

PMS: Pantone Matching System är ett färgsystem för dekorfärger där varje färg representeras av ett unikt namn och/eller nummer. Dessa färger finns återgivna i färgkataloger på olika papperstyper, blandas på tryckeriet eller av färgleverantören utifrån unika färgrecept med ett givet antal grundfärger. PMS-systemet är, liksom systemet med användningen av processfärgerna CMYK, enhetsberoende (det vill säga kulören kan variera beroende på omständigheter som vilken papperstyp och färgfilmstjocklek som används). C eller U som följer färgkoden står för Coated (bestruket papper) respektive Uncoated (obestruket papper).

NCS: Natural Color System, är ett internationellt färgbeteckningssystem för att specificera, kommunicera och kontrollera färg inom arkitektur, design och tillverkning. Den första delen av koden beskriver den aktuella färgens nyans - svarthet, kulörthet (och vithet). Den andra delen av färgkoden anger kulörton vilket är var färgen befinner sig i färgcirkeln med rött, blått, grönt och gult.
Exempel S 0580-Y50R (orange)

Grafik


Digitala bilder och grafik indelas i två huvudkategorier, pixelgrafik och objektgrafik.

Pixelgrafik

De pixelgrafiska bilderna är uppbyggda av små kvadratiska rutor, pixlar. Ordet pixel kommer från engelskans "picture element", vilket avser just bildens minsta byggstenar. Varje enskild pixel har en viss kulör och tillsammans bildar de det motiv som avbildas i bilden. För att arbeta med pixelgrafik använder vi oss av program som Adobe Photoshop, Adobe Photoshop Elements, Paint Shop Pro eller PhotoRetouch Pro. Digitala fotografier och inskannade bilder är exempel på pixelgrafiska bilder.

Objektgrafik/Vektorgrafik

Objektgrafik består av matematiska representationer av linjer, kurvor, ytor, former och kulörer. Var de olika delarna ska börja och sluta definieras av så kallade ankarpunkter, dvs. koordinater i bilden. Varje ritad form definieras av dessa ankarpunkter samt de sammanbindningslinjer som finns mellan dem. Objektgrafik kan till skillnad från pixelgrafik skalas upp eller ner utan kvalitetsförsämring. För att skapa objektgrafiska bilder använder vi ofta ritprogram som Adobe Illustrator, Adobe Flash, Adobe Freehand eller Coral Draw. Objektgrafik använder vi främst till att skapa illustrationer, nyhetsgrafik och logotyper.

Filformatens användningsområden

För webben används oftast filformat webp, png och jpg. Alla tre kan komprimeras, men komprimeringen görs på olika vis och får därmed också olika effekt på slutresultatet. När det gäller objektgrafiska (vektoriserade) bilder så görs de ofta om till pixelgrafik när de ska publiceras på en webbsida.

För trycksaker så används oftast filformatet eps som bygger på vektoriserade (objektsgrafiska) bilder.


Må bättre, nå längre.